I'm an Au pair

Posted by Fanny Mattila 2012-10-19 @ 01:03:00

Förstår att många av er som är nya på min blogg inte förstår vad jag gör i USA.
Jag åkte hit för att jobba som Au pair för en söt 3 månaders bebis. 

Än så länge vet jag inte vad jag känner. Igår grät jag och idag har jag mest vart glad.
Skall skriva mer och lägga upp bilder när jag orkar. Här har ni en video så länge. 



Kommentarer
Postat av: amy

men gosigos!! vill också bebisgosa!

Svar: hihihi ♥
Fanny Mattila

2012-10-19 @ 10:55:57
URL: http://amy.blogg.se
Postat av: Andrea

Åh, så himla söt!!!!

Jag har ju också tänkt på det här med att åka som au pair, och då har ju en följdfråga kommit: vilken ålder vill jag ha på barnen. Jag älskar verkligen de där pyttesmå, skulle du inte senare kunna berätta hur det är när du tar hand om henna? Vad du gör och så :)

Svar: Alltså de är gulligt och så.. men du måste ju underhålla barnet helatiden. Som en tre åring t.ex kan ju leka själv och börjar inte gråta så fort de blir tråkigt medans en tre månaders behöver underhållning så de är mycket bära och leka :) Men har ju bara vart här i en vecka med hehe Hade jag valt igen hade jag valt äldre barn som går i skolan!
Fanny Mattila

2012-10-19 @ 16:05:10
URL: http://dethandlaromandrea.blogg.se
Postat av: p h i c s . b l o g g . s e - Linnea -

Älskar din blogg !!

Svar: Nämen åh va kul, tack!
Fanny Mattila

2012-10-20 @ 20:28:23
URL: http://phics.blogg.se
Postat av: Malin

Hej, tittade in på din blogg då den var med på blogg.se framsida och har tittat in här lite då och då. Jag har själv varit aupair, 2 gånger, och vet vad det innebär. Första gången hade jag panik redan första kvällen och grät och grät men jag var kvar ett helt år och har aldrig ångrat det. Familjen var helt underbar. Sedan om ingen annan berättat det så sägs det att det tar ungefär 3 månader innan man verkligen kommer in i livet som aupair och jag tycker det stämmer.

Svar: Hej, va skönt att höra. Alltså alla frågar varför jag inte trivs och det finns inte riktigt en grej som gör det utan det är bara den känslan av att vara i någon annans hus och inte kunna vara fullständigt sig själv,få konstiga vibbar av mamman osv. Jag vill inte hem, inte alls men det är så svårt när man ser andra au pairer som träffar sina familjer och trivs så himla himla bra då känner jag att familjen kanske inte är 100% rätt. Men ska ge det ett tag till i alla fall. för om man går in i reematch finns de ju en chans att man inte får en ny familj..
Fanny Mattila

2012-10-21 @ 22:40:35
URL: http://malinsresa.blogg.se
Postat av: Malin

Det förstår jag, det känns väldigt konstigt att helt plötsligt bo hos en annan familj och de ska nu vara en del av din vardag. Alla som jag träffade hade panik nån gång i början och det är mer ovanligt att inte ha panik än att ha det. Självklart vill man inte få konstiga vibbar av föräldrarna, men till en början måste man se det ur deras synvinkel också. De har knappt lärt känna dig men lämnar ändå deras barn i dina händer, det är nog ganska känsligt för dom också. Men självklart är det inget man ska utstå under en lång tid. Jag hoppas det ordnar sig för dig, man kan ju som du säger annars göra en reematch. Skulle inte det gå så har du i alla fall testat på aupair livet, kanske det inte blev som du hoppats men bättre det än att inte ens försökt. Vet några som ångrat att de aldrig ens försökte komma sig iväg som aupair och mina vänner tycker jag var väldigt modig som gjorde det. Så du är också modig :) Men som sagt, jag hoppas att det inte ska gå så långt så att du måste åka tidigare.

Svar: Ja men precis, det gäller att försöka känna sig hemma och göra saker man hade gjort hemma. Jo tänkte det när jag åkte att även om det går as dåligt kommer jag inte ångra att jag åkte, större chans att jag ångrar att jag inte åkte! :)
Fanny Mattila

2012-10-23 @ 00:19:11
URL: http://malinsresa.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0